Jennifer - 19 år & mamma till två!♥

Vart ska jag börja?
Jag började umgås med dig sommaren 08.
Då vi blev riktigt,riktigt bra vänner, bästavänner om man säger så.
Hela den sommaren + 10 månader till var vi med varandra nästan 24/7, varje dag, varje helg.
du berättade för mig den tredje maj 2009, vilka känslor du hade för mig & hur länge det hade pågått.
Du berättade för mig att du hade tyckt om mig sedan sommaren 2008, när vi var bästavänner.
Jag hade två förhållanden innan det blev du och jag påriktigt, och jag förstod inte då hur mycket jag sårade dig när jag blev tillsammans med en annan.
Jag vet inte, men jag har alltid haft svårt för att se om någon tycker om mig.
Även fast jag sårade dig, utan att märka det själv var vi fortfarande lika bra vänner & fortsatte umgås som vanligt.
Varje dag efter du slutade jobba ville du att jag skulle komma hem till dig eller om du fick komma hem till mig,
det blev som en vana, varje dag vid sex tiden träffades vi och umgicks.
Den 2 maj 2009 följde jag med dig och några till in till hudiksvall för att festa.
Jag tänker absolut inte gå in på vad som hände den där natten till den 3 maj,
Nästa dag, alltså den 3 maj 2009 vaknade jag av att min telefon ringde, jag kollade på den.
Jag hade cirka fem nya meddelanden & 11 missade samtal.
Jag ringde självklart upp & undrade vad du ville, vi pratade en lång stund & jag grät för det som hänt..
Någon timme senare ringer du igen och säger till mig att du älskar mig, jag blev alldeless varm av dom orden..
Jag kände efter och jag älskade dig också.
Det var den här dagen vi två blev tillsammans, du blev min & jag blev din.
Från bästavänner till ett tillsammans
Alltså något sånt här äkta får inte många vara med om, det här är min första riktiga kärlek också kan jag passa på att berätta!
Månaderna gick och vi var fortfarande lika lyckliga tillsammans, Sommarlovet, midsommarafton, din födelsedag, min födelsedag, julafton, nyårsafton osv, ja allt tillbringade vi tillsammans.
Du och jag, det var det enda som jag hade i mina tankar.
Den 26 april 2010 var det något som hände, jag kan inte riktigt förklara men det är sånt som händer.
Jag gjorde slut med fredric, efter ett års förhållande gjorde jag slut.
Jag mådde inte dåligt av det, men det gjorde han.
Och det gör faktiskt ont i mig än idag, för jag kommer ihåg den kvällen när jag pratade med han i telefon och han bara grät, grät & grät.
Det är hemskt för jag hatar att såra och göra illa folk ordentligt.
Hela sommaren gick och jag var fortfarande singel, vi umgicks lite smått hela sommarn som vänner även fast jag fick sms av dig där du skrev och berättade för mig att dina känslor fortfarande var lika starka och att du fortfarande älskade mig.
Den 3 augusti 2010, kände jag efter ordentligt och då kände jag att det verkligen var dig jag ville spendera mitt liv och min tid tillsammans med.
Då beslutade vi att vi skulle försöka igen, och som många säger att det inte funkar till 90% att försöka med sitt ex igen, men jo det går, och det här gick så jävla bra!
Jag är fortfarande lika glad som den dagen vi blev tillsammans.
Det var många som sa till mig den dagen jag gjorde slut att om det verkligen ska vara han och jag så hittar vi tillbaka till varandra förr eller senare.
Och det var exakt det vi gjorde
På fredag skulle vi haft 16 månader tillsammans, men eftersom sommaren är borträknad och vi räknar även med den tiden vi var tillsammans innan så har vi 13 månader på fredag.
fredric, du är speciell för mig, väldigt speciell ♥
we belongs together